16 december 18:00 Julkonsert
”Den heliga natten”
Inträde – Biljetter på Nortic.se
Östersunds Orkesterförening
Lena Moén – Sopran
Peter Mellgren – Bas
Körer från Stora kyrkas körtrappa
Lars-Åke Wikström – Recitatör
Bengt-Eric Norlén – Konsertmästare
Nicklas Strandberg – Dirigent
De första krigsårens stämningar speglades musikaliskt hos Hilding Rosenberg (1892 – 1985). Samtidigt med att Lars-Erik Larsson fullbordade Förklädd gud komponerade Rosenberg sin 4. symfoni, även detta väldiga verk för recitatör, kör och orkester: ”Johannes Uppenbarelse”. Texten till det hämtades visserligen i huvudsak ur Bibeln, men Rosenberg bad Hjalmar Gullberg att komplettera med sju dikter som tonsattes som enskilda koraler och placerades mellan de åtta huvudsatserna.
Det var varken första eller sista gången som ett nära samarbete mellan Gullberg och Rosenberg bar vacker frukt. Det fanns tidigare uttryckt i ett juloratorium, Den heliga natten (1936) och ett påskoratorium, Huvudskalleplats (1938). Även för dessa båda verk skrev Cullberg nya dikter som lades till den övriga texten ur Den heliga skrift. Efter 20-talets experimenterande nådde Rosenberg i fyrtioårsåldern fram till en stilistisk syntes, formad ur den mängd varierande musikaliska intryck han mottagit och absorberar. Där smältes expressionism i tiden med karakteristika ur mycket gammal tradition, särskilt Bach, Palestrina och gregoriansk sång. Även den svenska folkmusiken fick betydelse for hans skapande. Genom nyklassicistiska tendenser blev hans tonspråk nu mer lättillgängligt.
Juloratoriet Den heliga natten är det bästa exemplet på Rosenbergs stilmässiga nyorientering och mognad. Det uruppfördes i en radiosändning för svenskar i utlandet den 27 december 1936. Bland solisterna vid det tillfället fanns Kerstin Thorborg och Olle Björling och tonsättaren själv som var en driven dirigent, ledde framförandet. Om verkets bestående popularitet vittnar att det har framförts i radion praktiskt taget varje jul sedan dess.
Den heliga natten är ett modernt legendspel. De bibliska händelserna i Betlehem blir levande verklighet for en nutidsmänniska. Evangeliers ord får ögonblickets aktualitet. Personerna tar gestalt i enkla naiva strofer och var och en av dem ger sin egen framställning av det under de bevittnar.
Själva handlingen återges ordagrant efter julevangeliets text genom en Berättare, medan de lyriska betraktelserna kring händelserna förmedlas dels i kör- och solopartier, dels i orkestern. Rosenbergs musik ansluter nära till diktens innehåll och understryker den troskyldiga stämningen. Julpsalmen ”Var hälsad sköna morgonstund” återkommer som genomgående tema.
